Sista cyton!!!!

Nu är det gjort! Äntligen!

Sista cyton fick jag igår och jag hoppas verkligen att det var den sista så jag inte behöver genomgå detta igen.

Visserligen har jag klarat detta ganska bra.

Mått illa och varit trött har jag ju förstås,men inte alls så mycket som jag trodde.

Jag har bara kräkts en gång på sex behandlingar och klarat mig bra med medicinerna jag fått mot illamåendet.

Nästa onsdag ska jag in på röntgen för att kolla hur och var strålningen ska vara så att allt blir rätt och sen tar det ca tre veckor (tror jag) innan strålningen sätter igång.

Mamma var med mig igår och jag tror att hon tyckte det var intressant att se hur allt går till.

Vi pratade och tittade på TV och det kändes skönt att hon var med.

Mina tjejer har ju varit med förut och det känns alltid tryggare att inte vara ensam även om man gjort detta några gånger nu.

Nåväl nu är det bara att hoppa på att resten går bra också och att man slipper detta sen.

Kom ihåg att ni kollar er själva. Önskar inte någon detta.

Ta hand om er och var rädda om varandra.

Kram Catta

Söndag!

Söndag igen,veckorna rasar iväg. Det snöar och är grått ute.

Lika grått ute som jag känner mig inuti.

Har funderat så mycket sen igår då jag fick reda på detta med min vän.

Tänk om dom kunde komma på ett vaccin eller nåt mot denna djävulska sjukdom!

Nånting så att alla som drabbas av cancer slapp detta,något som gör att vi kan utrota skiten.

Det känns väldigt tungt just nu men jag måste försöka rycka upp mig och bli den här starka positiva människan jag faktiskt är.

Jag har mina tjejer och idag är Julia här och hälsar på .

Hon och Henke kom i fredags natt och det är så kul att ha dom här.

Visserligen åker dom snart tillbaka till Falun, Julia börjar skolan imorgon och hon är lite nervös, men varje liten minut vi träffas är så värdefull.

Nästa helg åker jag,Sofie och Alice och hälsar på dom i Falun. Jag har inte sett lägenheten än så det ska bli spännande.

Nu ska jag ägna mig lite åt henne innan hon åker.

Var rädda om er och var rädda om varandra.

Kram!

Ledsen!

Jag mår förhållandevis bra just nu, men fick ett tråkigt besked idag.

En av mina vänner har fått tillbaka sin bröstcancer och har börjat med cytostatika behandling igen.

Vi hade ett långt samtal i telefon och hon är trots detta väldigt positiv och det måste man ju vara.

Jag vet att hon kommer att klara detta också och det vet hon med men ändå så blir man ju ledsen att höra det.

Jag har suttit här och tänkt mycket de sista två timmarna och kommit fram till en hel del.

Livet är kort men väldigt värdefullt.

Vi måste lära oss att vårda det bättre. Varje dag är en gåva och man kan ju börja med att vara snällare mot varandra,att hjälpa den som behöver hjälp och att verkligen uppskatta det man faktiskt har och inte bara vilja ha mera hela tiden.

Människan är ju funtad så tyvärr och jag hoppas att man kan ändra på det.

Tänker på vad jag har. Tre helt underbara döttrar som jag älskar över allt på jorden, mina föräldrar som alltid finns där, mamma som alltid ställer upp i alla väder trots att hon inte mår så bra själv. Jag har två bröder som alltid finns där för mig om jag behöver hjälp med något eller om jag bara behöver prata. Jag har en svägerska som jag tycker mycket om och gärna pratar med.

Jag har vänner runt omkring mig som jag kan prata med och jag har framförallt den jag betraktar som min bästa vän,Helena som alltid finns till om jag behöver prata,dag som natt.

Hoppas att det inte gör något att jag nämner ditt namn här vännen.

Jag har också alla mina listkompisar på nätet som alltid finns där och är guld värda.

Tänk att om man bara tittar sig omkring så har man så mycket. Vad är det materiella mot att ha sina barn,föräldrar, syskon,vänner ja jag kan räkna upp massor.

Jag ska klara detta nu och jag vet att min vän också kommer att göra det.

Alla ni andra därute med denna vidriga sjukdon kommer också att klara det.

Jag tänker på er alla och håller tummarna för er.

Ta hand om er , var rädda om er och var snälla mot varann.

Ta vara på varje minut av livet,det är så värdefullt.

Kram!

Liten uppdatering!

Igår fick jag min andra FEC behandling och det gick bra,men det tog lite tid.

Hade en strulig manlig sjuksköterska som inte riktigt visste vad han höll på med så istället för två timmar tog det två timmar och trekvart.

Nu är det bara en behandling kvar och sen börjar strålningen.

Alice följde med mig och jag var glad för hennes sällskap. Det är roligare att ha nån att prata med även om vi faktiskt slumrade till en stund båda två igår.

Hon hade väl inte så kul men bara det att hon ställer upp och följer med gör mig så glad. Sofie har också varit med och det gör mig lika glad det.

Julia har så svårt för sjukhus och hon mår jättedåligt av att vara där så hon kan inte följa med mig,men det är helt OK. Förstår hur hon känner. Dessutom har hon flyttat till Falun nu och det är mindre roligt. Hon ska plugga till lärare och det är ju bra men jag vill ha henne närmare mig.

Däremot var hon och hälsade på mig hela tiden då jag opererade mig och det är jag så glad över. Hon klarade det fast hon nästan får panik när hon kommer in på ett sjukhus.

Jag har tre UNDERBARA döttrar som jag älskar över allt på jorden.

Idag mår jag illa. Det tog tre-fyra dagar förra gången innan jag började må illa så detta hade jag inte räknat med,men då tar det kanske kortare tid för illamåendet att gå över denna gång.

Jag har medicin men kan inte ta allt.

Primperan kan jag inte ta för den tål jag inte så jag får ta det andra jag har.

Sova kan jag inte heller av cortisonet men det ska jag bara ta i tre dagar till.

Nu får ni ha det bra och var rädda om er!

Kram!