Äntligen!

Äntligen tror jag att lusten att skriva har kommit tillbaka.

Vill berätta lite om min strålning som gått käpprätt åt skogen. Skulle ha 25 behandlingar totalt men efter behandling 21 gick det inte längre.

Dom var tvungna att avbryta eftersom jag har typ tredje gradens brännskador under bröst och arm.

Det ser vidrigt ut trots att det idag ser lite bättre ut. Jag fick antibiotika mot infektionen som blivit och morfin mot den fruktansvärda smärtan jag har.

Det gör så ont.

Ska träffa läkaren igen den 6 april få se vad som händer.

Tror inte att dom kan börja stråla ännu.

För övrigt mår jag ganska bra. Trött förstås men det har jag ju varit under hela behandlingstiden.

Just nu saknar jag någon att prata med om allt som händer.

Kanske därför lusten att skriva kommit tillbaka.

Behöver prata av mig,kanske skulle ta ett snack med kuratorn.

Hon är jättegullig och LYSSNAR verkligen när man pratar och byter inte ämne och så utan låter mig bara vara och bara prata om det jag behöver få ur mig.

Idag kommer min Julia hem från Paris och ska stanna till måndag (tror jag).

Hon har varit och hälsat på en kompis som jobbar och bor i Paris.

Ska snart fixa lite mat till mig och tjejerna,Sofie håller på och skalar potatis nu.

Fläskfilé och potatisgratäng blir det.

Ha nu en riktigt Glad Påsk och sköt om er!

Kram!

Längesen sist!

Nu var det längesen jag skrev nåt,jag nästan skäms men jag har inte haft nån lust att skriva alls.

Vet inte varför men det blir så ibland.

Har hur mycket som helst i huvet och så sätter jag mig här vid datorn och då försvinner bara allt och så blir det inget.

Är alltså som ni såg i sista inlägget klar med cyton och idag skulle jag ha börjat mina strålbehandlingar men dom ringde precis och sa att maskinen är sönder så nu blir det imorgon istället.

Nu har jag fem veckors strålning framför mig. Varje dag! Jag ska sitta och åka till Västerås och hem igen varje dag i fem veckor för en kvarts behandling,men huvudsaken är att jag blir FRISK!

Just nu är jag bara trött och hängig.

Har ont i magen och mår allmänt illa. Vet inte vad det är men jag är så trött på detta väder med all snö (vi har fått över en halvmeter) och denna kyla. I morse halv sju var det minus 26,5!!! Är det klokt det? Nej nu får det vara nog,nu vill jag ha vår.

Jag kan bara inte fatta var all snö och dessa berg av snö ska kunna smälta undan nånstans! Det kommer att bli översvämning när det väl sätter igång.

Tror inte jag sett så här mycket snö sen jag var liten.

Nåväl,ha det bra alla och ta hand om er.

Kram!

Sista cyton!!!!

Nu är det gjort! Äntligen!

Sista cyton fick jag igår och jag hoppas verkligen att det var den sista så jag inte behöver genomgå detta igen.

Visserligen har jag klarat detta ganska bra.

Mått illa och varit trött har jag ju förstås,men inte alls så mycket som jag trodde.

Jag har bara kräkts en gång på sex behandlingar och klarat mig bra med medicinerna jag fått mot illamåendet.

Nästa onsdag ska jag in på röntgen för att kolla hur och var strålningen ska vara så att allt blir rätt och sen tar det ca tre veckor (tror jag) innan strålningen sätter igång.

Mamma var med mig igår och jag tror att hon tyckte det var intressant att se hur allt går till.

Vi pratade och tittade på TV och det kändes skönt att hon var med.

Mina tjejer har ju varit med förut och det känns alltid tryggare att inte vara ensam även om man gjort detta några gånger nu.

Nåväl nu är det bara att hoppa på att resten går bra också och att man slipper detta sen.

Kom ihåg att ni kollar er själva. Önskar inte någon detta.

Ta hand om er och var rädda om varandra.

Kram Catta

Söndag!

Söndag igen,veckorna rasar iväg. Det snöar och är grått ute.

Lika grått ute som jag känner mig inuti.

Har funderat så mycket sen igår då jag fick reda på detta med min vän.

Tänk om dom kunde komma på ett vaccin eller nåt mot denna djävulska sjukdom!

Nånting så att alla som drabbas av cancer slapp detta,något som gör att vi kan utrota skiten.

Det känns väldigt tungt just nu men jag måste försöka rycka upp mig och bli den här starka positiva människan jag faktiskt är.

Jag har mina tjejer och idag är Julia här och hälsar på .

Hon och Henke kom i fredags natt och det är så kul att ha dom här.

Visserligen åker dom snart tillbaka till Falun, Julia börjar skolan imorgon och hon är lite nervös, men varje liten minut vi träffas är så värdefull.

Nästa helg åker jag,Sofie och Alice och hälsar på dom i Falun. Jag har inte sett lägenheten än så det ska bli spännande.

Nu ska jag ägna mig lite åt henne innan hon åker.

Var rädda om er och var rädda om varandra.

Kram!

Ledsen!

Jag mår förhållandevis bra just nu, men fick ett tråkigt besked idag.

En av mina vänner har fått tillbaka sin bröstcancer och har börjat med cytostatika behandling igen.

Vi hade ett långt samtal i telefon och hon är trots detta väldigt positiv och det måste man ju vara.

Jag vet att hon kommer att klara detta också och det vet hon med men ändå så blir man ju ledsen att höra det.

Jag har suttit här och tänkt mycket de sista två timmarna och kommit fram till en hel del.

Livet är kort men väldigt värdefullt.

Vi måste lära oss att vårda det bättre. Varje dag är en gåva och man kan ju börja med att vara snällare mot varandra,att hjälpa den som behöver hjälp och att verkligen uppskatta det man faktiskt har och inte bara vilja ha mera hela tiden.

Människan är ju funtad så tyvärr och jag hoppas att man kan ändra på det.

Tänker på vad jag har. Tre helt underbara döttrar som jag älskar över allt på jorden, mina föräldrar som alltid finns där, mamma som alltid ställer upp i alla väder trots att hon inte mår så bra själv. Jag har två bröder som alltid finns där för mig om jag behöver hjälp med något eller om jag bara behöver prata. Jag har en svägerska som jag tycker mycket om och gärna pratar med.

Jag har vänner runt omkring mig som jag kan prata med och jag har framförallt den jag betraktar som min bästa vän,Helena som alltid finns till om jag behöver prata,dag som natt.

Hoppas att det inte gör något att jag nämner ditt namn här vännen.

Jag har också alla mina listkompisar på nätet som alltid finns där och är guld värda.

Tänk att om man bara tittar sig omkring så har man så mycket. Vad är det materiella mot att ha sina barn,föräldrar, syskon,vänner ja jag kan räkna upp massor.

Jag ska klara detta nu och jag vet att min vän också kommer att göra det.

Alla ni andra därute med denna vidriga sjukdon kommer också att klara det.

Jag tänker på er alla och håller tummarna för er.

Ta hand om er , var rädda om er och var snälla mot varann.

Ta vara på varje minut av livet,det är så värdefullt.

Kram!

Liten uppdatering!

Igår fick jag min andra FEC behandling och det gick bra,men det tog lite tid.

Hade en strulig manlig sjuksköterska som inte riktigt visste vad han höll på med så istället för två timmar tog det två timmar och trekvart.

Nu är det bara en behandling kvar och sen börjar strålningen.

Alice följde med mig och jag var glad för hennes sällskap. Det är roligare att ha nån att prata med även om vi faktiskt slumrade till en stund båda två igår.

Hon hade väl inte så kul men bara det att hon ställer upp och följer med gör mig så glad. Sofie har också varit med och det gör mig lika glad det.

Julia har så svårt för sjukhus och hon mår jättedåligt av att vara där så hon kan inte följa med mig,men det är helt OK. Förstår hur hon känner. Dessutom har hon flyttat till Falun nu och det är mindre roligt. Hon ska plugga till lärare och det är ju bra men jag vill ha henne närmare mig.

Däremot var hon och hälsade på mig hela tiden då jag opererade mig och det är jag så glad över. Hon klarade det fast hon nästan får panik när hon kommer in på ett sjukhus.

Jag har tre UNDERBARA döttrar som jag älskar över allt på jorden.

Idag mår jag illa. Det tog tre-fyra dagar förra gången innan jag började må illa så detta hade jag inte räknat med,men då tar det kanske kortare tid för illamåendet att gå över denna gång.

Jag har medicin men kan inte ta allt.

Primperan kan jag inte ta för den tål jag inte så jag får ta det andra jag har.

Sova kan jag inte heller av cortisonet men det ska jag bara ta i tre dagar till.

Nu får ni ha det bra och var rädda om er!

Kram!

Dags igen!

Ja imorgon är det dags igen för att åka och ta prover och på måndag träffar jag läkaren och på tisdag är det dags för andra FEC behandlingen och jag kan ju inte påstå att jag ser fram emot den precis.

Mår jag lika illa som förra gången blir det inte roligt.

En dag stod jag utanför Willys och spydde.

Folk undrade nog men jag bryr mig inte,låt dom titta.

Fattar inte varför jag inte kan få behandlingen direkt efter att ha träffat läkaren istället för att behöva sitta och åka tre dagar för prover,läkare och behandling.

Ska nog ringa imorgon och fråga om det inte går att ordna.

Det blir ju så dyrt att åka fram och tillbaka hela tiden.

Det blir nästan 20 mil på tre dagar.

Nåväl annars har vi haft en jättetrevlig jul och då mådde jag iallafall inte illa utan kunde äta av all den goda maten.

Alla var här så vi var 12 stycken men vi delade upp jobbet så det var inte så jobbigt utan bara trevligt att träffa alla.

Alla var nöjda med sina julklappar och det var ju kul.

När alla gått så hade jag och tjejerna en mysig kväll och tittade lite på TV och satt och pratade.

Nu är det snart nyårsafton och det blir en lugn tillställning.

Lite god mat och lugn och ro framför tv:n.

Det är så fruktansvärt kallt ute just nu(-18 grader) och kallare ska det bli så det blir till att hålla sig inne.

Idag har Alice och Julia varit till Stockholm och shoppat.

Julia gav Alice en resa dit med mat och fika i julklapp och dom har haft jättetrevligt.

Alice kom hem med mycket fina kläder och ett par skor/boots också.

Nu ska jag kika lite på TV.

Ha det bra och ta hand om er!

Kram!